.

När jag var liten lekte jag mycket med ponny-hästar. Ni vet My little pony. De hade så fina färger, stora ögon och långt hår, eller ja maaaaan, dårå. 

Igår på rasten hade några tjejer med sig sådana ponny-hästar ut. Reflekterade inte så mycket över det mer än att de var väldigt använda och att jag kände igen en av ponnierna eftersom jag själv haft en sådan. Idag tog tjejerna med sig dessa ponnysar ut igen. Tittade lite nogrannare på dem den här gången och kände igen varenda en. Blev mer och mer säker på min sak. Det är MINA gamla ponny-hästar som barnen leker med. Det var avklippt hår på några av dem, för att de skulle föreställa killar. Andra hade ihoptrasslade flätor som ingen nånsin hade kunnat reda ut, andra hade målade hovar, och en hade jag fått från min syster. Mina ponny-hästar. Till och med den medtagna lådan de låg i kände jag tillslut igen. För förr hade vi massor av sådana lådor hemma, som vi bevarade leksaker och teckningar och sånt i. Mitt, mitt, mitt. Efter dessa intryck kom det även upp nåt bekant i mitt huvud. Skänkte inte vi mina ponny-hästar till fritids? Måste ringa mamma och fråga. Skumt ändå. Ett avtryck från mig har hängt kvar där i något som måste vara typ 12 år.