.

Teatern gick prima skinka! Får alltid en liten kick efteråt när man gjort något sådant, man vill göra om det. Fick bra kritik också, då är det ännu roligare.

Nu sitter jag med mitt våta hår i turban och har pluggat färdigt för dagen. Har skrivit papret till seminariet imorn. Ska dock ta 3-tåget till Varberg, tyvärr. Mentorsträffen kallar. Har en känsla av att ingen kommer vara där idag heller. Men jag har ju numera rollen som "samordnare" eller vad man skall kalla det, så jag får väl ta och närvara. Orkar dessutom inte göra nån komplettering som man måste göra om man missar. Det går vår utbildning för Borås högskola ut på - KOMPLETTERING. Det är därför man aldrig kan vara sjuk eller liknande, för kompletteringen är 1000 gånger värre än själva huvuduppgiften.

---

Livet är konstigt ändå. Helt plötsligt inträffar något som man i sin vildaste fantasi inte hade kunnat föreställa sig. I ett vindsvep står allt på ända och ingenting blir längre som förr. Jag blir så ledsen när jag tänkter på vad en vän till mig går igenom just nu. Allt är så bräckligt. Inget är att ta för givet... Det borde man leva efter.